Armeniska

Armeniska
Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken. Språket talas i Armenien, Turkiet, Iran, Syrien, Libanon, Grekland och i Nagorno-Karabach. Utöver det talas armeniska av den armeniska diasporan som är spridd över hela världen. Språket skrivs med ett eget alfabet.

Armeniskan utgör en egen gren i den indoeuropeiska språkfamiljen, där den närmaste nu levande släktingen är grekiskan. Även mellan dessa två är släktskapet mycket avlägset. Antagligen stod det frygiska språket däremot mycket nära armeniskan.

Språket har påverkats starkt av omgivningen och har så många lånord från de iranska språken att de västliga språkvetarna länge trodde att armeniskan var ett iranskt språk. Dessutom har armeniskan många gamla ord vars ursprung är helt okänt, och man antar att de kommit in från utdöda fornspråk som inte lämnat efter sig några skriftliga spår.

Armeniskan har två huvudvarianter: östlig och västlig armeniska. Före 1800-talet användes ett klassiskt litteraturspråk, det så kallade grabar eller krapar, som alltjämt hörs i den kyrkliga liturgin. Sedan dess har det dock i annat skriftligt bruk fått ge vika för moderna öst- och västarmeniska litteraturspråk, även om dessa har berikats med klassiska element.

Förenklat vilka som talar västlig armeniska respektive östlig:

* de armenier som kommer från Armenien och andra före detta sovjetrepubliker eller från Iran talar vanligtvis den östliga dialekten.

* de armenier som har sitt ursprung i nuvarande östra Turkiet (ibland kallat historiska Armenien), men som nu är spridda över hela världen talar vanligtvis västlig armeniska.

Det bör även påpekas att i bland annat USA och Kanada är den armeniska folkgruppen blandad av både väst- och östtalande. Västarmeniskan talas även av spridda grupper i före detta Sovjetunionen, även om den förhärskande varianten där är den östliga.

I Sovjetarmenien genomfördes på 1920-talet en rättskrivningsreform, som inte har accepterats av diasporan vare sig i Iran eller på andra håll. Skillnaderna mellan äldre och nyare rättskrivning är relativt små: den som lärt sig läsa armeniska enligt det ena systemet klarar också av det andra.

Land
  • Azerbajdzjan


  • Mesopotamien
    Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn") eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, och delar av Iran, Syrien och Turkiet.

    Civilisationens vagga förläggs oftast till Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Under de följande 2000 åren var tvåflodslandet världens mest högtstående kultur och utövade ett starkt inflytande på sina grannar i Egypten, Mellanöstern och Indusdalen. De bördiga slätterna i södra Mesopotamien, som var en del av den så kallade bördiga halvmånen, gav rika skördar, och läget mellan alla andra civilisationer gjorde kulturer som Sumer, Akkad, Assyrien och Babylonien till de allra mäktigaste under långa epoker. Efter fallet av det nyassyriska riket började araméerna styra större delar av Mesopotamien.