Amerikansk dollar

Amerikansk dollar
$
Amerikansk dollar (United States dollar, förkortning: USD eller US-dollar), ofta endast dollar, alternativt USA-dollar, är den officiella valutan i USA. Den ges ut av USA:s centralbank – Federal Reserve (FRB) – och är även officiell valuta i Ecuador, El Salvador, Östtimor med flera länder (se valutaunion). Amerikansk dollar används också ofta som reservvaluta utanför USA. Den vanligaste symbolen för USA-dollar är dollartecknet ($). ISO 4217-koden för USA-dollar är USD. 1 USA-dollar = 100 cent (¢). USA-dollarn är världens största valuta med cirka 550 miljoner människor som använder valutan dagligen.

Efter att representanter för tretton amerikanska kolonier (senare stater) i Philadelphia den 4 juli 1776 skrivit under USA:s självständighetsförklaring och i och med detta utropat den nya staten USA så behövdes det ett eget penningsystem och ett myntverk. Den nyvalde presidenten George Washington bad sin utrikesminister Thomas Jefferson att ta tag i saken. Jefferson tog kontakt med smeden John Harper som den 13 juli 1792 levererade de första 1500 half dimes, eller disme som de också kallades, i silver.

Land
  • Brittiska territoriet i Indiska oceanen
    Brittiska territoriet i Indiska oceanen (engelska: British Indian Ocean Territory, BIOT) är ett brittiskt utomeuropeiskt territorium i Indiska oceanen, halvvägs mellan Afrika och Indonesien. Området består av sju atoller med totalt omkring 1 000 öar. Mauritius gör anspråk på öarna och har fått rätt i FN.

    Huvudstad är Diego Garcia, där USA och Storbritannien har en gemensam militärbas.
  • Amerikanska Jungfruöarna
    Amerikanska Jungfruöarna (United States Virgin Islands) är ett autonomt amerikanskt territorium utan att vara en införlivad del av USA. FN anser området vara ett icke-självstyrande område. Öarna, som ligger i Karibiska havet i västra delen av Västindien öster om Puerto Rico, utgör den västra delen av ögruppen Jungfruöarna. Den östra delen av ögruppen Jungfruöarna utgörs av Brittiska Jungfruöarna. Amerikanska Jungfruöarna är det enda territoriet i USA som tillämpar vänstertrafik. Dess största inkomstkälla är turism och öarna besöks av nästan 2,6 miljoner turister per år.

    Jungfruöarna befolkades ursprungligen av ciboney-, karib- och arawakfolken. På sin andra resa namngav Christopher Columbus 1493 öarna efter helgonet Ursula och hennes jungfrur och i mer än 300 år styrdes öarna av europeiska makter som Spanien, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Malteserriddarna och Danmark.
  • Barbados
    Barbados är en självständig östat i ögruppen Små Antillerna i Västindien. Barbados är det mest tätbefolkade landet i Amerika och är en av världens mest tätbefolkade stater. Ön ligger 434,5 kilometer nordost om Venezuela. De närmaste grannöarna är Saint Lucia respektive Saint Vincent och Grenadinerna, som båda ligger väster om ön.

    Barbados är ungefär 430 km² stort och består främst av lågland, med några högre regioner i inlandet. Barbados har troligen inte bildats av ett vulkanutbrott; berggrunden består främst av kalksten och korall. Det finns stora sockerplantager på ön och betesområden nära havet.
  • Bermuda
    Bermuda (även Bermudaöarna) är en ögrupp i västra Atlanten. Det är ett brittiskt utomeuropeiskt territorium som av FN anses vara ett icke-självstyrande område och består totalt av omkring 138 öar, mestadels korallöar. Huvudstad är Hamilton.

    Av de cirka 61 000 invånarna härstammar 60 procent från afrikanska slavar, och de övriga 40 procenten är britter samt portugiser som kom från Azorerna och Madeira under 1800-talet. Officiellt språk är engelska, medan portugisiska talas av en minoritet.
  • Brittiska Jungfruöarna
    Brittiska Jungfruöarna (engelska British Virgin Islands), är ett brittiskt utomeuropeiskt territorium beläget i östra Västindien öster om Puerto Rico. FN anser området vara ett icke-självstyrande område. Turism är öarnas största inkomstkälla och öarna besöks av 350 000 turister varje år.

    De första människorna på öarna var arawakindianer som bosatte sig där runt år 100 f.Kr. Indianerna levde på öarna ända till 1400-talet då en aggressiv stam, som kom från Små Antillerna lade hela arawkindianernas territorium under sig. Vissa historiker anser att bilden av de aggressiva erövrarna och de fridfulla arawakindianerna inte riktigt stämmer utan att den sanna historien är mer komplex än så.
  • El Salvador
    El Salvador, formellt Republiken El Salvador, är en stat vid den centralamerikanska stillahavskusten. Landet gränsar i väster till Guatemala och i norr och öster till Honduras. El Salvador är den minsta staten i Centralamerika och den enda utan kust mot Karibiska havet, men har dock kust mot Stilla havet.

  • Haiti
    Haiti, formellt Republiken Haiti (République d'Haïti; haitisk kreol: Repiblik Ayiti), är en stat i Karibien som upptar den västra tredjedelen av ön Hispaniola (de östra två tredjedelarna upptas av Dominikanska republiken). Ayiti (landet med höga berg) var ursprungsbefolkningens namn på den bergrika västra delen av ön. Haitis högsta punkt är Pic la Selle som når 2 680 meter över havet. Landets totala area är 27 065 km² och dess huvudstad är Port-au-Prince. Haiti hade nästan 10 miljoner invånare år 2009 varav cirka 2,3 miljoner bor i huvudstaden med förorter. Haiti har maritim gräns mot Jamaica och Kuba.

    Landets regionala, historiska och etnologiska situation är unik av flera skäl. Haiti var den första självständiga nationen i Latinamerika, den första post-koloniala nationen ledda av svarta i världen och den enda nation vars självständighet uppnåtts genom ett framgångsrikt slavuppror. Trots de många kulturella banden med dess spansktalande grannar i Karibien är Haiti det enda huvudsakligen fransktalande landet i Amerika och ett av bara två länder (tillsammans med Kanada) där franskan är ett officiellt språk.
  • Karibiska Nederländerna
    Karibiska Nederländerna (nederländska: Caribisch Nederland, papiamento: Hulanda Karibe) består sedan upplösningen av Nederländska Antillerna (10 oktober 2010) av tre nederländska kommuner i Västindien: öarna Bonaire, Sint Eustatius och Saba, även kallade BES-öarna. Öarna ingår i Nederländerna.

    * Kungariket Nederländerna
  • Panama
    Panama, formellt Republiken Panama (República de Panamá), är ett land på Panamanäset i södra Centralamerika. Landet var en spansk koloni fram till 1821 men fick sin slutliga självständighet år 1903 från Colombia. Största inkomstkälla är Panamakanalen som förbinder Atlanten, genom Karibiska havet, med Stilla havet. Landet gränsar till Costa Rica i väst och Colombia i öst, till Karibiska havet i norr och Stilla havet i söder.

    Landområdet bildades för omkring tre miljoner år sedan då Panamanäset slutligen band samman de två amerikanska dubbelkontinenterna med en landbrygga, en händelse som skulle få konsekvenser för växt- och djurliv liksom senare för människor. Befolkningsgrupper som fanns i området innan den spanska kolonisationen inkluderade chibchan-, choco- och cuevafolken. Dessa dog ut när det spanska styret etablerades under 1500-talets första hälft; troligtvis var sjukdomar från Europa en viktig orsak. Den första europeiska expeditionen till området anfördes av conquistadoren Rodrigo de Bastidas redan år 1501. Åren 1538–1739 var Panama formellt en del av kolonin Nya Spanien och därefter av Nya Granada till 1821.
  • Puerto Rico


  • Turks- och Caicosöarna
    Turks- och Caicosöarna (Turks and Caicos Islands) är ett brittiskt utomeuropeiskt territorium i Västindien som FN anser vara ett icke-självstyrande område. Öarna har en area på 430 km² och 31 458 invånare (2012). Huvudstad är Cockburn Town som ligger på ön Grand Turk. Den folkrikaste ön är Providenciales.

    De två ögrupperna ligger norr om Hispaniola och sydöst om Bahamas och består av 30 öar varav åtta är bebodda. Majoriteten av invånarna är av afrikansk härkomst. De viktigaste inkomstkällorna är turism, fiske och bankverksamhet.
  • Amerikanska Samoa
    Amerikanska Samoa (engelska American Samoa, samoanska Amerika Samoa eller Samoa Amelika) är ett amerikanskt territorium bland Samoaöarna i Polynesien i södra Stilla havet. FN anser området vara ett icke-självstyrande område.

    Territoriets formella status är att det är icke-inkorporerat och icke organiserat, det vill säga att det inte är förenat eller en del av USA på samma sätt som de 50 delstaterna i unionen samt att det inte har tillerkänts någon egen lokal författning. Under en stadga åtnjuter man dock ett lokalt självstyre. Invånarna har amerikanska pass och tillerkänns amerikansk nationalitet, men de är inte amerikanska medborgare. Detta innebär exempelvis att de inte har rösträtt vid amerikanska federala val, samt att de har möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd och medborgarskap i USA som andra icke-medborgare för att kunna åtnjuta dessa rättigheter.
  • Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien
    Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västindien (engelska United States Minor Outlying Islands) är en statistisk benämning definierad av ISO 3166-1. Öarna som avses är ihopgrupperade av bekvämlighetsskäl. Områdena administreras inte kollektivt, inte heller har de några enskilda kulturer eller någon politisk historia utan är obebodda öar under styre av USA.

    Områdena förvaltas av United States Fish and Wildlife Service inom USA:s inrikesdepartement, med kontor i Honolulu på Hawaii. Samtliga områden är numera naturskyddsområden.
  • Guam
    Guam (engelska: Territory of Guam; chamorro: Guåhan), är ett amerikanskt autonomt territorium i ögruppen Marianerna i västra Stilla havet. FN anser området vara ett icke-självstyrande område.

    Guam är den största och sydligaste ön i Marianerna, med en areal på cirka 549 km² vilket även gör den till den största ön i hela Mikronesien. Ön är cirka 48 km lång och upp till 19 km bred. Den högsta höjden är Mount Lamlam på 406 m ö.h.
  • Marshallöarna
    Marshallöarna, formellt Republiken Marshallöarna, är en republik i Mikronesien i norra Stilla havet. Landet består av 31 atoller, varav fem större, och 1 152 öar i två ögrupper.

    Öarna koloniserades omkring år 2000 f.Kr. 1529 hittade spanska sjöfarare dit. Sitt namn har de fått av den brittiske upptäcktsresanden John Marshall, som anlände till öarna 1788. Från 1874 stod de under i tur och ordning spansk, tysk, japansk och amerikansk förvaltning. Den 1 maj 1979 blev Marshallöarna en autonom republik och ett avtal om fri sammanslutning med USA, Compact of Free Association, trädde i kraft den 21 oktober 1986. Under åren efter andra världskriget, 1946–1958, genomförde USA en rad kärnvapenprov på korallatollerna Bikini och Enewatak.
  • Mikronesiska federationen
    Mikronesiska federationen är en självständig suverän önation och en amerikansk associerad stat bestående av fyra delstater, Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae som är utspridda i Mikronesien i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea. Tillsammans har landet 607 öar precis norr om ekvatorn. Staten ligger nordost om Nya Guinea, söder om Guam och Marianerna, väster om Nauru och Marshallöarna, öster om Palau och Filippinerna och 2 900 kilometer norr om östra Australien samt 4 000 kilometer sydväst om huvudön på Hawaii. Huvudstaden är Palikir på Pohnpeiön.

    Mikronesiska federationen var tidigare en del av Förenta nationernas förvaltarskapsområde i Stilla havet, som förvaltades av USA. Den 10 maj 1979 blev Mikronesiska federationen autonom republik och den 3 november 1986 utropades fullt oberoende genom Compact of Free Association med USA.
  • Nordmarianerna
    Nordmarianerna, formellt Samväldet Nordmarianerna (engelska: Commonwealth of the Northern Mariana Islands; chamorro: Sankattan Siha Na Islas Mariånas), är ett amerikanskt autonomt samvälde i ögruppen Marianerna i västra Stilla havet.

    Till Nordmarianerna hör alla öar i Marianerna förutom den sydligaste, Guam. Samväldet består av 15 öar eller öområden med en sammanlagd areal på cirka 477 km². Huvudorten Garapan ligger på huvudön Saipan. Ögruppen ligger cirka 2 000 km nordöst om Filippinerna och sträcker sig cirka 735 km från norr till söder, huvudöns geografiska koordinater är 15.17528°N, 145.72806°W. Den högsta höjden är Mount Agrihan på Agrihan med cirka 965 m ö.h.
  • Palau
    Palau, officiellt Republiken Palau, (Beluu ęr a Belau), är en östat i Stilla havet, 800 km öster om Filippinerna och 3 200 km söder om Tokyo. År 1978, efter tre decennier som en del av FN:s förvaltarskap, valde Palau självständighet i stället för att bli en del av Mikronesiens federerade stater. Compact of Free Association godkändes 1986 men ratificerades inte förrän 1993. Den togs i kraft året därpå, vilket gjorde Palau till en av världens yngsta och minsta suveräna stater. På engelska stavas ibland namnet Belau i enlighet med det lokala uttalet. Tidigare stavades det Pelew.

    Ögruppen befolkades ursprungligen för omkring 3 000 år sedan av folk från Filippinerna, men den nuvarande befolkningen är senare invandrare, av språket att döma sannolikt från Sundaöarna. Ögruppen var relativt isolerad fram till 1800-talet, och de enda kända handelskontakterna var med Java och de mikronesiska Yapöarna.
  • Östtimor
    Östtimor eller Timor-Leste, formellt Demokratiska republiken Östtimor, är en önation i Sydostasien. Landet utgörs av den östra delen av ön Timor, exklaven Oe-Cusse Ambeno på den nordvästra delen av ön och de närliggande öarna Atauro och Jaco. Landet har landgräns mot Indonesien, och söder om landet, på andra sidan Timorsjön, ligger Australien.

    Östtimor koloniserades av Portugal på 1500-talet och var känt som Portugisiska Timor till och med 28 november 1975, när Revolutionära fronten för ett självständigt Östtimor (Fretilin) utropade landet självständigt. Nio dagar senare invaderade Indonesien och ockuperade landet, som då utropades till Indonesiens 27:e provins. Detta ledde till en våldsam konflikt som sträckte sig över flera decennier. 1999 hölls en omröstning om självständighet med stöd av Förenta nationerna, och landet blev slutligen självständigt 20 maj 2002.