Karta - Saint Vincent och Grenadinerna (Saint Vincent and the Grenadines)

Warning: getimagesize(/Image/Map/MP3577815.gif): failed to open stream: No such file or directory in /home/mapnlee7/public_html/MAPNALL/geoname.php on line 861
Saint Vincent och Grenadinerna är en stat på 32 öar i Västindien norr om Trinidad och Tobago. Landet består av ön Saint Vincent samt del av ögruppen Grenadinerna som är delad mellan de två länderna Saint Vincent och Grenadinerna samt Grenada.

Saint Vincent och Grenadinerna är medlem i Förenta nationerna (sedan 16 september 1980), Samväldet, karibiska gemenskapen, OECS samt ALBA.

Ön som nu kallas Saint Vincent kallades ursprungligen "Hairoun" av caribindianer. Christofer Columbus upptäckte ön den 22 januari 1498, som är sankt Vincents av Zaragoza dag, och namngav den efter helgonet. Ursprungsbefolkningen hindrade länge framgångsrikt europeiska bosättningar på St Vincent. Under 1700-talet blandade sig förslavade afrikaner, som antingen hade lidit skeppsbrott eller flytt, med karibier och blev kända som garifuna eller svarta karibier. Med början år 1719 fick franska bosättare kontroll av ön och började odla kaffe, tobak, indigo, bomull och socker på plantager. Dessa odlingar drevs med förslavade afrikaner som arbetskraft. 1763 överlät Frankrike kontrollen av St Vincent till Storbritannien. Frankrike invaderade dock åter ön 1779. Britterna fick dock tillbaka St Vincent enligt fördragen i Versailles (1783). Dessa fördrag var underordnade fördrag till Parisfreden (1783), varigenom Storbritannien officiellt erkände den amerikanska revolutionen och därigenom USA.

Mellan 1783 och 1796 uppblossade konflikter mellan britterna och garifunas, som leddes av hövdingen Joseph Chatoyer. 1796 lyckades den brittiske generalen Sir Ralph Abercromby få ett slut på den öppna konflikten genom att krossa ett uppror som hade underblåsts av den franska radikalen Victor Hugues. Mer än 5000 garifunas deporterades till Roatán, en ö utanför Honduras. Slaveriet avskaffades i Saint Vincent 1834. Efter dess slut ledde bristen på arbetskraft på plantagerna till att många lades ned. I slutet av 1840-talet anlände många portugisiska immigranter från Madeira och mellan 1861 och 1888 anlände indiska arbetare. Vissa historiker hävdar att den ökände piraten kapten Svartskägg hade sin bas på Bequia. Filmen Blackbeard, Pirate of the Caribbean, som gjorts av BBC visar i öppningsscenen en kopia av hans första skepp utanför Bequia i St Vincentsundet. Enligt lokala legender var inte Bequia bara kapten Svartskäggs bas, utan även Sir Francis Drakes, varifrån han planerade sina attacker mot den spanska flottan i Don Blas de Lezos Cartagena. Även Henry Morgan sägs ha utnyttjat den skyddade Admiralty Bay. Denna är den säkraste naturliga hamnen i östra Karibien. Förutom en skyddad ankarplats erbjöd också Bequia den enda platsen för fartygsunderhåll förutom Nelson's Dockyard på Antigua och The Carlyle i Bridgetown.

Från 1763 fram till sin självständighet 1979 passerade St Vincent genom olika stadier av kolonial status. En representativ församling godkändes 1776, en kronkoloniregering installerades år 1877, ett lagstiftande råd bildades 1925 och allmän rösträtt beviljades 1951. Under perioden av sin kontroll över St Vincent gjorde britterna flera misslyckade försök att ansluta ön med andra Windward Islands. Detta skulle ha förenklat Storbritanniens kontroll över regionen genom en gemensam administration. Under 1960-talet gjorde flera regionala öar under brittisk kontroll, inklusive St Vincent, även de flera oberoende försök att förena sig. Enade skulle de kallas Västindiska federationen. St Vincent fick status som "associerad statsbildning" av Storbritannien den 27 oktober 1969. Detta gav St Vincent fullständig kontroll över sina inre angelägenheter. Den 27 oktober 1979, efter en folkomröstning under Milton Cato, blev St Vincent och Grenadinerna den sista av Windwardöarna att bli oberoende. Man har fortsatt att vara en del av det Brittiska samväldet.

Naturkatastrofer har förekommit i landets historia. 1902 fick La Soufrière, en vulkan på norra delen av huvudön, ett utbrott. Över 2000 personer ska ha dödats. Mycket jordbruksmark skadades, och ekonomin försämrades. I april 1979 fick La Soufrière återigen ett utbrott. Även om ingen blev dödad måste tusentals evakueras, och återigen blev det omfattande jordbruksskador. Några orkaner har de senaste decennierna orsakat skador på jordbruket. Den 25 november 2009 hölls en folkomröstning där väljarna skulle godkänna en ny konstitution som skulle göra landet till en republik, vilken skulle ersätta drottning Elizabeth II som statschef, med en president. En två-tredjedels majoritet krävdes, men förslaget förlorade med (56 procent mot och endast 43 procent för).