Saint Lucia är ett land i Västindien som omfattar huvudsakligen den ö som har samma namn, mellan Martinique och Saint Vincent. I huvudstaden Castries finns en fin, naturlig hamn.
På ön bosatte sig först arawakindianer och senare karibindianer, av sig själva kallade kalinago, som ursprungligen kom från Sydamerika. Dessa kallade ön Hewanorra, "där det finns iguaner". Européer började landa på ön från början av 1500-talet, först spanjorer som gav ön sitt namn från det välkända helgonet med samma namn. Franska bosättare startade sockerrörsodlingar under 1600-talet, men övergick till brittiskt styre 1763. Frankrike och Storbritannien stred om ön som fick byta herre så ofta (totalt 14 gånger) att den kom att kallas Västindiens Sköna Helena.
Ön blev slutligen brittisk år 1814 efter kriget mot USA. Britterna fortsatte sockerrörsodlingar med stor import av afrikanska slavar till dess slaveriet avskaffades 1834. Ön ingick administrativt i de brittiska Lovartöarna och fick en första konstitution 1924 med en representativ regering. Efter att ha ingått i den misslyckade Västindiska federationen fick ön full självständighet 1979. United Workers Party, UWP, var det första politiska partiet och dess ledare John Crompton var "premier" fram till självständigheten då han också blev landets första premiärminister.
