Ontario
 |
 |
Ontario är 1 076 395 km² stort (större än både Finland och Sverige tillsammans) och gränsar till Manitoba västerut, vattendragen Hudson Bay och James Bay norrut, Quebec till öst/nordöst, samt söderut till USA och flera av dess delstater (från väst till öst): Minnesota, Michigan, Ohio, Pennsylvania och New York.
Ontario delas i många sammanhang upp i två delar då provinsens förutsättningar skiljer sig avsevärt från den norra och södra delen. I den södra delen närmast Toronto finns majoriteten av befolkningen och brukad åkermark. Den norra delen består nästan uteslutande av glesbyd med mycket skog och vildmark.
De första människorna verkar ha anlänt till Ontario under den senaste istiden för 10 000 år sedan. De befolkade den norra delen av provinsen allteftersom isen drog sig tillbaka. Dessa paleoindianer levde förmodligen på fiske och jakt av hjort, älg, björn, bäver i söder och ren i norr. Krukmakeri introducerades 1000 f.Kr. och ett omfattande handelssystem som nådde ända till Mexikanska golfen växte fram. Vid 100 e.Kr. beboddes provinsen av de algonkina indianstammarna Ojibwa, Cree och Algonkin och de irokesiska stammarna irokeser, huroner, petuner, neutral, erie och susquehannocker.
Den första européerna att nå Ontario var Henry Hudson, som nådda nordkusten och utforskade Hudson Bay, Étienne Brûlé och Samuel de Champlain. Brûlé blev antagligen den första att se Huron- och Ontariosjöarna. Champlain gjorde huron till Frankrikes allierade. Ontario blev snart en viktig länk mellan de franska byarna i Québec och deras pälshandelposter i Mississippi. Britterna lyckades inte ta sig igenom Ontario framgångsrikt förrän 1758 och 1759.
Under och efter amerikanska revolutionen anlände 6 000 till 10 000 lojalister till området som idag är södra Ontario, dvs de som förblev lojala till den brittiska kronan. Efter dessa kom andra amerikaner, lockade av billig mark. Kronojord fanns tillgängligt för mycket lågt pris.
1791 delades den dåvarande provinsen Québec i Övre och Nedre Kanada. 1812 bröt 1812 års krig ut efter USA:s attack mot Övre Kanada. Den brittiska armén, tillsammans med infödingar och den koloniala milisen lyckades försvara provinsen. Amerikanerna lyckades dock 1813 ta sig in i sydvästra Övre Kanada och plundra provinshuvudstaden York (nuvarande Toronto), där regeringsbyggnaden blev nedbränd.
Mellan åren 1825 och 1842 tredubblades befolkningen i Övre Kanada till 450 000 och dubblerades igen till 1851. De flesta av invandrarna kom från Brittiska öarna. Bosättningar spreds från syd till norr, då det blev ont om mark vid de stora sjöarna. Övre och Nedre Kanada slogs ihop 1841 efter revolterna 1837, och bildade provinsen Kanada. När Dominion of Canada bildades 1867 blev Ontario en provins i den.
Under 1850-talet var Ontarios ekonomi främst baserad på jordbruk, med mest vete. Allteftersom övergick den till mejeri, frukt och grönsaksodlande. Samtidigt pågick det en utflyttning från jordbruksområden, till USA, till den kanadensiska västern eller till städerna. Stads- och industriell tillväxt steg snabbt från 1850-talet genom 1860-talet, med utvecklingen av textil- och metallarbete, lantbruksredskap och maskineri. Toronto växte särskilt, både som järnvägs- och tillverkningsnav och som provinshuvudstad.
Karta - Ontario
Karta
Land - Kanada
Valuta / Language
| ISO | Valuta | Symbol | Värdesiffra |
|---|---|---|---|
| CAD | Kanadensisk dollar (Canadian dollar) | $ | 2 |
| ISO | Language |
|---|---|
| IU | Inuktitut (Inuktitut) |
