Antigua och Barbuda är en östat i Västindien (östra Karibiska havet). Antigua och Barbuda är en del av Små Antillerna som har öarna Guadeloupe i söder, Montserrat i sydväst, Saint Kitts och Nevis i väst och Saint Barthélemy i nordost. Landet består av två huvudöar där Antigua är den största och helt dominerande medan Barbuda är betydligt mindre med bara ett par tusen invånare.
Vid den senaste folkräkningen den 27 maj 2011 utgjorde antalet invånare 84 816.
Antigua och Barbuda är medlem i Förenta nationerna (sedan 11 november 1981), Samväldet, karibiska gemenskapen, OECS samt ALBA. Antigua och Barbuda ingår också i den östkaribiska dollarns valutaunion, tillsammans med sju andra länder i östra Karibien.
De första invånarna på Antigua och Barbuda var ciboneyer på 2400-talet f.Kr. När Christopher Columbus landsteg här under sin andra resa 1493 beboddes öarna av arawak- och karibindianer. De första européerna som bosatte sig på Antigua och Barbuda var spanjorer och fransmän. Dessa följdes av britter som gjorde öarna till en koloni 1667. De brittiska bosättningarna fick rejäl fart från 1684 då engelsmannen Christopher Codrington började anlägga sockerrörsplantage på Antigua. Trots brist på vatten anlades ett stort antal plantage och mer än 150 väderkvarnar för att mala sockerrören. På plantagen arbetade slavar tills slaveriet avskaffades 1834, vilket ledde till att sockerproduktionen minskade kraftigt. Antigua var också en strategisk hamn för brittiska flottan och handelsfartyg och fick namnet "Gateway to the Caribbean".
Landet blev en självständig stat inom Samväldet 1981.