Brittiska Jungfruöarna (British Virgin Islands)
De första människorna på öarna var arawakindianer som bosatte sig där runt år 100 f.Kr. Indianerna levde på öarna ända till 1400-talet då en aggressiv stam, som kom från Små Antillerna lade hela arawkindianernas territorium under sig. Vissa historiker anser att bilden av de aggressiva erövrarna och de fridfulla arawakindianerna inte riktigt stämmer utan att den sanna historien är mer komplex än så.
Brittiska Jungfruöarna upptäcktes 1493 av Christofer Columbus under dennes andra resa till Nya världen och han gav då hela området namnet Las Islas Once Mil Virgenes (11 000 jungfrur) efter helgonet St Ursula och hennes jungfrur.
På tidigt 1500-tal anlade spanjorerna en koppargruva på Virgin Gorda. I perioder har spanjorer, engelsmän, fransmän, danskar och holländare hävdat att öarna tillhört dem. Området blev som en följd av detta ett bra jaktområde för pirater. Under tiden som äganderätten till öarna bestreds decimerades den ursprungliga befolkningen avsevärt.
År 1666 annekterades några öar av Storbritannien och blev därmed en brittisk koloni 1672 som del av Antigua. Området expanderade sedan Storbritannien även annekterat öarna Anegada och Virgin Gorda (1).
Öarna ansågs vara de viktigaste ur strategiskt synpunkt, men de var också viktiga ur ett ekonomiskt perspektiv. Engelsmännen införde sockerrör och slavar från Afrika och upprättade stora plantager på öarna. Det ekonomiska uppsvinget varade ända tills européer hade listat ut hur man gjorde socker av sockerbetor.
* 1713 blev området kolonin Brittiska Jungfruöarna sedan även andra öar i området annekterats.
* 1741 flyttades förvaltningen för de Brittiska Jungfruöarna från Virgin Gorda till Tortola.
* 1773 blev ön tillsammans med övriga öar till det egna området Brittiska Jungfruöarna.
* 1816 införlivades området i kolonin "St Christopher and Nevis and Anguilla" och administration flyttades 1825 till Saint Kitts.